Utkom första gången 1964 och sedan i revision 1987. I stort sett ett enmansarbete av Frances E Siewert bygger den två grundprinciper: hög formell korrespondens mellan källtextens grammatiska struktur och måltextens ('ord-för-ord-översättning'), samt en anhopning av synonymer och förtydliganden, insprängda inom parentes. Denna fortlöpande utbyggnad av texten syftar till att förstärka det sagda med det outsagda, och lyckas ofta därmed.
